Jag älskar vin. Därför älskar jag också mina glas. Mat smakar likadant oavsett hur tallriken ser ut, vin är mer känsligt. Alla drycker med alkohol påverkas egentligen jobbigt mycket av hur det serveras. Jag är nördig med mina glas, jag vet, men det kan du också bli!

Det är inte vad du har i glaset som räknas, det är själva glaset. Ungefär så säger glastillverkaren Riedel som har utvecklat ett specifikt glas för varje druvsort. Behövs det?

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9561","attributes":{"class":"media-image size-medium wp-image-507 alignright","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"300","height":"231","alt":""}}]]

Naturligtvis inte, om du frågar mig. Du klarar dig galant med fem stycken. Det kanske låter som ren och skär vinsnobbism. Det är det inte. Skillnaden kan vara förbluffande, inte minst för otränade näsor. 4 cl extra fin rom från Martinique kan öppna upp sig som tropisk regnskog serverad i ett litet tulipanglas men misstas för hembrännt i ett dricksglas. Synd på så rara droppar.

Vad är då viktigt?

Glasen ska naturligtvis vara rena och av tunnt glas. Det gör det lättare att bedöma färg, ålder och intensitet plus att det ser vackrare ut på bordet än tjocka Ikea-glas. Bortsett från det är det egentligen bara två saker du behöver ha i bakhuvudet: kupans volym och diametern på kupans öppning.

Generellt ska kupan ska vara stor i förhållande till mängden för att få tillräckligt med luft. Det är luften som frigör doften, därav allt snitsigt snurrande vid vinprovningar. Tänk på att inte fylla glasen till mer än en tredjedel. Storleken på kupans öppning bestämmer hur mycket luft som släpps ut och därmed också hur mycket alkohol. Ringens storlek påverkar också hur du formar läpparna som i sin tur påverkar var på tungan vinet träffar först. Överkurs kanske, men kul att tänka på när du provar!

På bilden ser du mina fem glas som jag använder. Från vänster till höger:

Glas 1: champagneglas. Ska alltid ha en avlång kupa (de vackra svampformade glasen man ser i gamla filmer funkar utmärkt att servera glass i). Öppningen smalnar av ordentligt. Detta gör att bubblorna, som transporterar doften, stannar kvar i glaset längre.

Glas 2: vinglas med mellanstor kupa och mellanstor öppning. Det glas som jag använder mest. Volymen gör att det passar bra till alla vita, unga och friska viner. Tung, ekfatslagrad chardonnay dricker jag heller ur större kupa eftersom kraftigare viner behöver mer svängrum. I det här glaset dricker jag även smakrikare champagne, söta viner, friska ölsorter och cider. Jag använder det även som provningsglas.

Glas 3: vinglas med stor kupa och mellanstor öppning. Använder jag till de flesta röda viner och till de  tyngre vita. Kupans volym kan få de mest slutna viner att öppna sig. Om vinet är riktigt kraftigt kan jag vilja ha ett glas med större ring än det på bilden, så att större del av vinets yta kommer i kontakt med glaset, men det funkar för det mesta.

Glas 4: vinglas med mycket stor kupa och stor öppning. Ett så kallat Bourgogne-glas. Används främst till lätta, nyanserade och sexiga rödviner som till exempel av druvan pinot noir. Även eleganta nebbioloviner som Barbaresco tycker jag funkar jättebra. Viner med låg alkoholhalt fixar en större öppning utan att uppfattas som spritiga.

Glas 5: destillatglas. Den smala öppningen gör att alkoholen inte sticker i näsan och koncentrerar doften. Slopa cognacskupan, shotglaset och dina whiskey-tumblers! Ett glas av det här slaget funkar till all slags sprit.

Bli en glaslirare du också.