Kycklingbollar med gari och citron
Vid utgrävningen av skeppet Wasa hittade man förutom alla sablar, trätofflor, parkeringsmynt och förgyllda krusiduller en ask med smör som en särskilt uppeldad marinarkeolog fick för sig att provsmaka. Nästa morgon vaknade han med ansiktet fullt av koppor, bobbor och blåsor, och var tvungen att sjukanmäla sig med anledning av en farsot utdöd sedan drygt tvåhundra år. Vad Försäkringskassan tyckte om detta förtäljer inte historien. Hursom. Jag har också skapat ett museum. Närmare bestämt på den översta hyllan i kylskåpet. Här kan man förkovra sig i gamla burkar med grumligt innehåll; asiatiska såser och kryddpastor av olika årgångar, picklade grönsaker, fiskkonserv, senap, marmelad och bruna gåtfulla grejer som man inte längre vet vad det är eftersom etiketterna bleknat och fallit av under historiens gång. En dag ska jag samla mod att gallra i den här samlingen. Tills dess försöker jag göra slut på innehållet i en nyköpt burk gari.
Kycklingbollar med gari och citron
Receptmakare: Lotta Lundgren
Portioner: 4
Tid: 30 min
- 1/2 dl gari
- 1 citron, ekologisk
- 1 äggula
- 1/2 tsk salt
- 1 dl panko eller vanligt ströbröd
- 400 g kycklingfärs
- Hacka garin mycket fint.
- Raspa zesten (det yttersta gula) av citronen och pressa ur saften.
- Rör ihop gari, citronsaft och -zest, äggula, salt och panko/ströbröd.
- Blanda i kycklingfärsen och rör ihop.
- Ta vatten eller olja på händerna och trilla till små bollar.
- Koka i stark buljong eller kokosmjölk smaksatt med pressad lime, fisksås och grön currypasta eller stek gyllene i olja.
- Servera i nudelsoppa eller med wookade grönsaker och nudlar eller kokt ris.
Comments
Några sådana burkar hittar man även i vår kyl, lika svårt att göra sej av med dom var gång kylen städas... kan ju vara "bra att ha".
Flaskor med okänt innehåll har vi flera efter makens dille på att göra olika likörer och snapsar, alltid lika roligt att smaka sej till vad det är (hick!)
Jag slår vad om att jag vinner. Jag har en burk i mitt skafferi, högst upp dit jag inte når med mindre än att jag står på en hög stol, vars utgångsdatum är före min dotters födelse. Min dotter är gift och har egna barn nu.
Syftet med detta är naturligtvis en förhoppning om att kunna odla alldeles egna biologiska stridsvapen...eller nåt :)
Haha, nu gick det att kommentera, jag har försökt, typ tusen gånger förut, men de har inte gått fram!
Tusan var du verkar händig....Kram till dig och familjen
Här hemma finns det också några burkar där bäst-före datum passerat för länge sen. Får nog ta och gå igenom hyllorna någon dag framöver..
Kycklingbollarna ser riktigt goda ut och det ska provlagas så snart min köttkvarn anlänt!
Ah, du menar hyllan med alla burkar som man måste plocka ur och ställa på bänken när man ska kalljäsa sitt surdegsbröd över natten ;-)
Kycklinbollarna såg goda ut, men hur gick det med surdegen?
Så vitt jag kan bedöma så går det inte alls. Jag är väl helt enkelt obegåvad. Sporer verkar inte överleva i detta hem. Och det är kanske tur det med tanke på vad jag sparar i skåpen.
Känner en form av hat-kärlek till mina samling burkar, för att inte nämna annat allt annat jox som rymms i skafferiet. Eftersom flyttlasset gått 4 ggr inom loppet av ett år är de numera beresta(om än bara på en av Sthlms malmar) och orsaken till värkande ryggar och ömmande lemmar. Vid sista flyttsvängen svor jag en ed att vi skulle smaska i oss hela skiten, kosta vad det kosta ville i form av nyfunna smakkombinationer. Men vilket misslyckande, eller framgång, för de förökade sig. Men hur det nu än är med kångkande och bärande så så sprider det sig en värme i bröstet när jag blicker ut över min trogna brokiga samling. Vad vore jag utan dem? Eller snarare, vad vore mina två sprojlans kylskåp utan dessa invånare? Jag vet inte om jag är ensam om att en känslan av övergivenhet och kärlekslöshet kommer över mig när jag förtvivlat öppnar lucka efter lucka till köksskåp där hyllorna ekar tomma. Vem vill ha den känslan i sitt kök? Ta hand om och vårda era samlingar.
Haha. Det låter som ett bra råd om man har två kylskåp. Men du har rätt. Om man som jag vägrar att storhandla kan det bli lite tomt i det där kylskåpet.
Jag läste någonstans att Karin Bojs som jag älskar och beundrar på avstånd lever utan frys eftersom hon bara vill äta färsk mat. Det ligger något i det.
Jag måste ändå rensa ut lite innan jag blir som min mormor. Sist jag försökte laga mat i hennes kök hittade jag en full uppsättning kryddor som passerat bäst-före-datum i början av 60-talet.
Jag slipper problemet med för gamla grossvaror i skåpen tack vare att min äkta hälft rensar ut allt som är i närheten av bäst-före-datum. Har väl därmed missat både oförglömliga smakupplevelser och magåkommor.
Och en finfin möjlighet att stärka ditt immunförsvar.
Tänk om du hade varit Viggo Mortenson i Vägen? Du hade inte klarat dig veckan ut. Du hade fått äta upp sonen strax efter förtexterna.
JAG däremot, jag hade haft bobbor i ansiktet och en bulle i ugnen. Lite rödflammig efter en diet på Vindaloo-pasta och antika pepperoni men otherwise i toppform. I alla fall de första åren.
Nej - någon Viggo Mortensen blir jag aldrig. Men häromdan var jag ute på en riktigt våghalsig mat-grand-tour genom att hjälpa Winjas Ostkällare att tömma lagret på gamla ostar. Det vara bara att hugga in på 37 mer eller mindre oigenkänliga kletiga högar i en fuktig källare som luktade - hmm - komplext... En riktigt underbar rysare.
Du är härmed min idol veckan ut. Hatten av.
Tack. Då var det värt alla finnar som ostdieten åstadkom.
Jag skulle vilja fråga vart man lättast hittar kycklingfärs i Stockholmstrakten, gärna söderort?
Har inte lyckats hitta det i någon av mina vanliga mataffärer, och endast nåt storpack från danmark på en stormarknad 1 mil från norska gränsen. Detta är på gränsen till sårande eftersom kycklingfärs är jättegott och jag hatar matberedare och därför inte vill mala min egen...
Tips uppskattas!
Kära Jenny!
Kolla VI och Matrebellerna, de brukar ha kycklingfärs!
Tusen tack!
Och återigen tack för underbar blogg. Lagar mig igenom boken och sparar löpande recept från bloggen. Hittills är allt mycket gott och mycket inspirerande.
Jag tycker också att Landet Brunsås är ett högst relevant samhällsprogram som kommer till förvånansvärt bra slutsatser givet ämnet. Mer sånt!
Tack!
Pages