
Ingefärsmarinerad lax med bakad lök
För några år sedan hade jag en stor klädkammare full med kläder. Nu för tiden består min garderob av trenne tragiska trådbackar vars innehåll passerat bäst-före-datum medan klädkammaren bebos av en toppmodern frysbox. Jag antar det är det här som ska föreställa personlig utveckling men oss emellan är allt som förr: Med jämna mellanrum fiskar jag upp någonting opraktiskt (en femkilossäck havtorn) ur gömmorna utan att minnas när eller varför jag köpt det. Lika ofta smyger jag in i klädkammaren för att smussla undan det senaste fyndet (en kalkon så stor att den fick dras hem på barnpulka) så att ingen ska behöva fråga vad jag betalade och hur jag tänkte då.
Häromveckan ringde en charmig karl och påminde mig om att jag spontanshoppat en halv ko av märket Highland Cattle och nu är välkommen ut till Drottningholm för att stycka upp och ta hem den. Det är ett skapligt stort djur om jag förstått saken rätt så nu gäller det att tömma boxen och förflytta isen till magen. Först ut är 600 gram fryst lax.
Tid: 40 min
4 gula lökar
600 g laxfilé, färsk eller fryst och tinad
1 msk japansk soja
1 msk socker
1 msk ingefärsjuice (saften av en liten tumme riven och pressad ingefära)
2 msk sesamfrö
- Sätt ugnen på 200°C.
- Klyv och skala lökarna. Droppa lite olja över snittytorna, ställ i ugnssäker form och ugnsbaka tills de är mjuka (40 minuter, gärna ännu längre).
- Ta bort skinnet från laxen och skär i mindre bitar.
- Blanda soja, socker och ingefärsjuice, rör tills sockret löst upp. Lägg ner laxen och blanda runt så att marinaden kommer åt överallt.
- Rosta sesamfröna (jag hade bara svarta, det går lika bra med vita) i torr stekpanna tills de knäpper. Ställ åt sidan.
- När lökarna är klara, hetta upp lite olja i en stekpanna, lägg i laxen, sänk värmen, vänd efter en minut och låt steka klart på lägre värme (sockret i marinaden gör att ytan karamelliserar snabbt – se upp!)
- Häll återstående marinad över laxen, strö på sesamfrö och servera med valfria tillbehör, exempelvis nudlar eller basmatiris kokt med hälften vatten, hälften kokosmjölk.
- Limeklyftorna? De är den late amatörfotografens bästa vän och helt frivilliga.
Kommentarer
Lotta: Hear hear!
Jag gör faktiskt som miss Kappelin i många fall. T.ex. så köper jag alla basvaror (mjölk, ägg, smör, osv) efter ekologiskt alternativ utan att ens titta på priset på de vanliga varorna. Vilket jag ibland även gör för andra varor, jag kan istället fundera över om kilopriset är "bra" eller "dåligt" och som så få ett hum om det kanske kan vara i säsong eller ej (något jag inte är så bra på än).
Synd är att i många fall är man som ekologisk konsument förpassad till enskilda märken utan valmöjligheter.
SNYGGT!!
Protest mot laxens ugnstid.
På tok för lång enl min tunga.
Övrigt.
Kalkon med havtornsås.
Rekomenderar, vitvinskysås på kalkonspadet med örtkryddor, och form av gelé på havtornen som tillbehör.
Oxhalvan- glöm inte att salta bringan, för senare kokning, Tänk Tore Wretman och rotmos som tillbehör.
OK osaltad är den ju även ypperlig till pepparrotskött.
Skall i båda fallen i princip "överkokas", och läggas i press tills nästa dag.
Björn Halling berättade.
"Kan man ta upp oxbringan med enbart stekgaffel (och jonglera med den), är den inte färdigkokt.När både stekgaffel och hålslev behövs-då är det klart"- Lägg på plåt, under press, för nedkylning till nästa dag.
Kall och stelnad är den lätt att skiva och värma upp till dagens måltid.
Rimmad eller färsk, kokt oxbringa. vilken underbar buljong du kommer att få!
Ser fram emot rapport hur du använder den.
En ko! :-D
tack så jättemycket! känner mig ärad att du med din fina blogg säger så. :)
ha en kanonhelg!
Tack alla snälla och roliga. Jo, en ko. Som har gått ute och betat på Gotland i tre år och fött några kalvar (och när jag skriver detta känner jag att plötsligt att vi har lite väl mycket gemensamt för att den ena ska äta den andra, men nu är det som det är).
Jag har fått lite uppskov på leveransen så jag vet inte riktigt när jag och allt det här köttet ska sammanstråla. Tills vidare jobbar jag lite på kalkonen – kalkon med sky och havtornsgelé låter fantastiskt. Jag tror dock inte att någon riktigt förstått hur stor den här kalkonen är. Barnpulkan var inget skämt. Det finns inte en chans att den här saken går in i ugnen. Så jag har delat den på fyra. Ena bröstet blev etthundra frikadeller. Men vad gör man med benen? De ser ut som något man matar krokodiler med.
Jag tror att kossan, eller delar av den, kommer att bli mitt livs största köttgryta och serveras när jag fyller år i januari. Exakt vad det är jag köpt vet jag ännu inte. Men det får jag väl reda på förr eller senare.
Och Örjan, tiden i ugnen gällde bara löken, inte laxen.
Vi som bor i skogen och ganska regelbundet lägger både halva älgar och hela lamm i boxen vet att det faktiskt inte blir så extremt mycket när djuret väl är styckat. Du har väl köpt det styckat och klart hoppas jag? Kolla annars med den charmige mannen om inte du kan få hjälp för det är rätt bra med nån som är van. Kolla också om han har nån riktig kvarn så du kan få färsen malen direkt. Jag gör mycket färs av älgköttet och sparar bara stekar och biffen och de finare bitarna till att grilla och göra grytor, helsteka etc. Men du vill väl säkert ta reda på slaksidor och gör rullsylta, tunga att koka till jul och allt sånt ; )
Grattis i alla fall till att du köpt ett bra kött som haft det gött när det levde!
Eftersom jag på hemmafruns order fortfarande är vego, har jag gjort mig av med de sista resterna från min köttätande era, och tömt frysen på;
1 stycke oidentifierbar del av rådjur (tack mamma)
4 bitar lax
1 kg kycklingfilé
i bit av älg (vet inte vad det är för del, men säkert nåt otäckt, typ mulen...)
Idag har jag istället framgångrikt betat av fruktfatet.
Men egentligen....lax är ju så gott och...tja..mest gott. Giv mig styrka!
Visst. Carpaccio eller Toast Pelle Janzson.
Kohuvudet kanske Griskindspatrik vore intresserad av. Mule, kind, tunga mm
Har en gång, på utomhusmarknad i Tel Aviv, sett styckare som renskar ett kohuvud. Mycket jobb för lite kött.
Systemet är framför allt fokuserat till pris och som konsument är det ohyggligt svårt att välja den dyrare köttbiten när den står och trycker bredvid den väldigt mycket billigare. Det tar emot.
Kristina Kappelin skrev en gång om den lättnad som infann sig när hon flyttade till Italien och slutade kolla prislappar eftersom ingen annan gjorde det (och prislapparna var så svåra att hitta). Hur enkelt det blev när man tog de matvaror som såg trevliga och goda ut, betalade vad det kostade och så var det inte mer med den saken.
Det finns kanske ingenting som heter billigt egentligen. Billigt kött betyder bara att någon annan än jag själv tagit kostnaden för att jag ska slippa betala – i det billiga fläskets fall grisen.
Lotta belyser så vackert min ställning i köttfrågan. Nu är jag nog oerhört skyldig till att äta kött rätt ofta men köper i princip alltid ekologiskt/naturkött (sen vet man ju tyvärr aldrig om djuret i varje fall faktiskt mått bra). Jag har ofta lite svårt att hitta på vegetariska rätter som både jag och min sambo kan äta, speciellt då det handlar om lchf-mat. Jag har gjort en del lyckade saker, men jag har egentligen inga moraliska invändningar mot köttätande förutom att jag anser att vi inte har rätten att tortera ett djur hela livet bara för billigt kött (som det mesta vanligt kött). Lika lite som vi har rätten att tortera människor för billiga priser på exotiska varor (t.ex ananas och bananer).
Det är dock synd och skam att vi som konsumenter alltid är de som ska ta besluten i alla dessa fall, vilket kräver ypperligt välinformerade konsumenter. Jag är väldigt intresserad och tycker om att försöka göra informerade val, men till och med jag kan tycka att det är svårt i många fall. Systemet är så sjukt godtyckligt.
Apropå filé vs mindre ädla delar så håller jag generellt med. Nog finns det en viss behållning i en riktigt fin och mör filé men när man för in prisskillnaden så blir det inte så stor mening. Högrev är alltid så sjukt gott, filé är bara god om man köper den yppersta kvalité. Det är nått speciellt med att man kan riktigt rödsteka den och ändå få en sjukt mör bit. Tuggkänslan är helt annorlunda mot t.ex. högrev osv.
Om man ändå hade en lårfrys i garderoben ;/
Vilken härlig diskussion som drogs igång utav ett "litet" impulsköp! Det ska bli väldigt intressant att läsa fortsättningen i stycknings och tillagningsprocessen, om nu inte hela (halva) djuret hamnar i grytan till födelsedagskalaset, eller jo, det blir nog intressant ändå!
Hej Lotta!
Jag vet absolut inte varför jag inte hittat till dig förut men NU är jag här!
(hittade dig genom att jag surfade på boken Mediababe!)
Jag blir väldigt inspirerad av din blogg och ser mycket fram emot att få läsa din bok - omslaget ni valde tycker jag är skitsnyggt - tror att detta kommer vara en bok som jag verkligen gillar, humor, glomt i ögat blandat med kunnande, tips och vackra bilder på god mat!
stort lycka till! mvh angela
OK nu tittade jag på bilder på dig och såg att du är ju samma Lotta som i Landet Brunsås!
Vad kul! Ni var en av inspirationerna till att jag bestämde mig för att starta en GLASSFABRIK för glass utan tillsatser!
Tack för ett väldigt bra program och nu ser jag ännu mer fram emot att läsa din bok!
gud, du galne impulsshoppare!
Ingen skriver recepttexter som du Lotta! (Japp, det var menat som en komplimang).
Apropå lime, alla är verkligen inte odelat positiva till denna matfotografernas älskling: http://waynenilsson.blogspot.com/2010/11/fear-and-desire.htm så erbjuden valfrihet är bra.
Tack för att du ger mig matlust, läslust och levnadslust!
Jag spontanköpte två lamm av en kollega i veckan, och efter att ha styckat kräken, med full frys och fullt kylskåp som följd, försökte jag ge bort slaksidorna och revbenen till bekanta och obekanta på stan. En dam med punktering som väntade utanför Vadstens verkstad (vars bil hette TAX) hade ingen hund. När Systemkassörskans tax inte fick äta annat än torrfoder, så offrade sig en annan Systemkund som tog hem köttet, till sig själv. På fruns inköpslista stod nämligen "färskt lamm" - lycka till i lilla Gränna...
Resterna av två lamm känns som ett I-landsproblem vid jämförelse med en halv ko.
Men jag tror att din make har ett ganska roligt liv.
Underbar beskrivning... och tack för ett gott skratt :-)
Hoppas din toppmoderna frysbox är stooor för i mina öron låter en halv ko som möe kött och kräver närmare två frysboxar...minst....i synnerhet om man gömmer en och annan stooor kalkon i den ;-)
/Fru Purjo
Skulle vara intressant att se hur mycket kött det är. En bild kanske? Har länge varit intresserad av att köpa något sånt.
Tack besked om laxen. Läste naturligtvis dåligt.
Men oxbringan skall kokas till den "är död", och sedan läggs i press.
Och förresten- har du fintandad såg tillgänglig?
Så du kan såga märgbenen i bitar?
Märg verkar ju vara det senaste.
Med eller utan sniglar.
Ja märg är finfina grejor.
Åh, vi som bor i skogen. Varför bor man inte i skogen? Det måste väl ändå vara den enda vettiga stället att befinna sig såhär års. Asfalt med slask på är nog det tråkigaste jag vet. Den här veckan har jag fått ta tunnelbana till jobbet två dagar. Titta på människor som tittar i sin telefoner. Andas grottluft. Inte bra.
Jag tror att det blir mellan 20 – 30 kg kött på en ko, varav alla knepiga bitar mals till färs. Jag kunde ha fått det styckat och klart men har bett att få vara med och stycka själv. Observera "vara med". Jag har tillbringat en hel dag med professionella styckare en gång och det såg väldigt lätt ut, på samma sätt som balett ser väldigt lätt ut, att jag direkt insåg att det inte är något en människa lär sig på en eftermiddag. Tack!
Halv ko blir nog mer än 20-30kg.
Beräkna att av slaktvikten går ca 35% "bort" i form av ben, paryrer, mm.
Resten rent kött av olika kvalitet.
För övrigt- skillnaden mellan levande, och slaktvikt. Även här går ca 35 % bort i form av huvud, hud och inälvor.
Såhär:
Om man faktiskt verkligen tycker om att äta kött så blir det i längden mycket svårt och tråkigt att leva ett helt vegetariskt liv. De enda vegetarianer som jag känner och som lyckats med denna hedervärda åtstramning av matintaget är de som inte vill äta djur av etiska skäl – för att de personligen känner att det är fel att djur blir mat, och att det är obehagligt att äta (f d) levande varelser.
Om man orkar reflektera över vad man äter och vad det får för konsekvenser så kan man också fundera ut var man drar sin egen och högst personliga moraliska gräns. Du kanske innerst inne vill äta kött – men helst bara sådant som levt ett bra liv när det var djur? Som betat ute istället för att ha stått och tuggat kraftfoder i eluppvärmda stallar? Då kan du t ex bestämma att du äter vilt, höstlamm, ekologisk kyckling och – om du får tag på det – kossa som betat ute hela livet, samt fisk som inte är utrotningshotad eller odlad på ett sätt som för elände och miljöförstöring med sig.
Du kan också bestämma dig för att äta kött bara ett par måltider i veckan, och att använda kött snarare som en smaksättare snarare än huvudingrediens. Och att när du köper kött eller fågel ta vara på allt och se till att inget går i soporna.
Det är inte lag på att äta kött hela tiden. Det är inte förbjudet heller. Men det är hedervärt att medvetet välja och välja bort efter vad man själv tycker känns rätt tycker jag.
Jag delar inte ut kostråd och jag vill inte döma någon annan människas sätt att äta. En gång läste jag om en vuxen man i Högersten som bara åt varannan dag och då en sorts trögflytande drink på diverse frukter och avokado – låter inte klokt man han var helnöjd och då finns ju inget att invända känner jag. Speciellt som han inte hade några minderåriga barn som han prånglade på sin diet.
Fruktfat till middag – det går bra det. Lax till dessert – varför inte? Du får bestämma helt själv. Skönt eller hur?
Jodå, visst är det etiken som spökar. Inte köttätandet i sig, utan behandlandet av majoriteten av djuren. Kunde jag köpa från en "riktig" bonde vore det en annan sak... Problemet ligger nog i ren lathat från min sida - kött vet jag hur man lagar, fort och lätt går det, men att leta recept, inhandla råvaror och genomföra matlagningsprocessen på vegokost är mer...krävande...men gott blir det för det mesta.
Kämpar på ett tag till och ser vad som ger med sig först - latheten eller moralen.
Ha en underbar söndag,kära hemmafru!
Jamen "vara med" är ju defintivt en bra och intressant grej när man är besatt av mat som du.
Ang. äta-kött-eller-inte-frågan som drogs igång har jag personligen dragit min moraliska gräns ganska hårt. I min frysbox ligger enbart vilt (älg och ibland hjort eller rådjur) samt ev. inköpt gris/lamm/nöt från grannbonde som slaktar själv. När jag handlar i affären köper jag nästan aldrig kött, men däremot fisk. Där är jag nog tyvärr inte lika medveten, men försöker kolla på ursprung etc. Ska erkänna att det ibland slinker med nån falukorv och liknande men ska jag köpa korv försöker jag se på kötthalt etc. Köper bara svenskt kött. Aldrig kyckling (tyvärr) eftersom det inte går att få tag i vettigt alternativ i matbutikerna här. Dock händer det att jag stoppar en och annan tupp i grytan från "egen produktion" när de små söta kycklingarna som växer upp visar sig vara just tuppar och inte hönor som kan ge mig goda ekologiska ägg. Och ja, jag har nackat dem själv. Hemskt, men en konsekvens jag tycker jag får ta om jag ska äta upp dem...
Blir jag bjuden på mat är jag dock inte så här jobbig alls : )
Väldigt vad det verkar gå bort inälvor och skallar och bitar man inte vill ha när man slaktar själv?
Jag skulle kunna göra tvärt om och bara behålla de roliga delarna och ge stekar och filéer till vänner och bekanta.
Ät mer offal gott folk. Jag äter gärna kött, och gärna alla delarna på djuret.
Jag tror att jag köpt ett urtaget djur utan huvud. Men vem vet? Det är roligt och utmanande att tillaga inälvor, själv gör jag det mycket sällan. Biff och filé köper jag aldrig. jag tror att det var fyra år sedan sist. Man kanske kan äta filén tunt skivad och rå med lite valnötsolja och rostat sesamfrö.
Vad HÄRLIGT att ha inspirerat till en glassfabrik! Det är sådant jag kommer att skryta om för mina barn när de blir lite större och vettigare. Tack Angela och välkommen hit!
Jag bara älskar ditt sätt att skriva! Har ännu inte hunnit prova något av dina recept, men det ser jag fram emot att göra! Bilderna är så lockande också!
Sidor