Året var antagligen 1982, jag är inte helt säker. Jag var sex år och min familj var på besök hos en annan familj i Messlingen, Jämtland. Alla satt och täljde barkbåtar som sedan skulle färdas nedför en bäck och jag fick för första gången tälja utan att vara under strikt uppsikt. Det tog så klart bara fem minuter så skar jag mig i handen, djupt dessutom, men min rädsla för att aldrig mer få ha kniv gjorde att jag inte vågade berätta för mina föräldrar. Det slutade med att jag svimmade i ren förskräckelse över allt blod och min olycka uppdagades. Mina föräldrar var dock kloka och jag fick faktiskt ha kniv igen nästa gång det täljdes barkbåtar.

Visst var det längesen jag skrev om knivar?

Min fru skakade bara på huvudet när jag kom hem med den.

-Vad ska du med den där till?

Hon säger ofta exakt det där men om man bortser från alla knivar så har hon för det mesta fel. Jag är svårt förtjust i köksprylar och visst är det så att jag har ganska mycket sånt, men jag köper sällan onödiga saker.