När det nya nordiska köket svepte över vägkanter, skogar och ängar i jakt på något nytt och bildskönt att lägga på tallriken så verkar ormroten ha klarat sig undan. Och det kanske har sina skäl. Ovanlig är den inte, men inte speciellt vanlig heller, förutom i norr. Ätlig är den, men kanske inte på det där spännande sättet. Vacker är den, men knappast som violen. Ändå gör den mig väldigt glad när jag emellanåt hittar den.