Trots att blåbär är ett av våra vanligaste svenska bär är det som om vi inte riktigt själva förmår att dramatisera hela dess potential. För oss är liksom blåbäret kort och gott helylle, men för engelsmän och amerikaner verkar bärets image vara en helt annan... Jamie Oliver bakade nyligen swedish buns på ett så sexigt sätt att blåbären sprutade åt alla håll och var inte redan Luke Macahans förstulna viskningar på höskullen, där han liknade sin käresta vid "blueberry pie" som han aldrig kunde äta sig mätt på, det mest laddade i hela serien (i alla fall så som jag minns den)? På senare år har vi en blåbärsreferens i Wong Kar Wais film My Blueberry Nights med Jude Law och Norah Jones i huvudrollerna. Där fick blåbärspajen symbolisera ensamhet och singelsorg. Pajen, ett måste i sortimentet, var oftast den som blev över när alla brownies och cheesecakes för länge sedan var uppätna. Den nyseparerade Jones sympatiserar med blåbärspajens panelhöneskap och beställer  därför en stor portion. När hon sedan, utmattad av vaknätter, somnar med kinden mot zinkdisken på Laws diner, får hon sina grädd-och-blåbärskladdiga läppar renslickade  i en matkyss som torde gå till filmhistorien som den allra djupaste (du kan se en snutt här - italiensk tolkning). Tre dagar tog den att spela in, enligt Jones. (Kyssen var också enda behållningen med filmen, kan jag rapportera efter att ha sett den. Manuset i övrigt innehöll repliker lika själfulla som om man radat upp budskapen från kinesiska lyckokakor efter varandra.) Men här hemma är alltså en blåbärspaj fortfarande fullständigt ofarlig. Gitto hade man säkert kunnat lita på om hon inte öppet deklarerat i ett inlägg från förra hösten att hon gjort slut med blåbären och hädanefter hellre ligger med lingon. Jag är nästan benägen att hålla med, för tillagade blåbär behöver definitivt hjälp på traven för att bli riktigt sexiga. Jamie pimpade sina med kardemumma och apelsin och i den här ganska Macahan-snälla pajen blev de klart mer potenta av smakkompisarna citron och kanel. Och lite zest i pajdegen, ett av mina favorittricks. PS: Den uppmärksamme läsaren har redan sett att blåbären på bilden är amerikanska. De växer i min trädgård, men i pajen hamnar de inte. Där blir det tveklöst bäst med de vilda.

Kyssäkta blåbärspaj med citron & kanel

Receptmakare: Anna billing

Portioner: 8

Tid: 2 timmar

• Pajdeg:
• 7 dl vetemjöl
• 200 g smör
• 1 ägg
• 3-4 msk strösocker
• 1 tsk salt
• 1/2 citron, zesten
• 1 vispat ägg till pensling
• Fyllning:
• 1 liter blåbär (frysta)
• 2 1/2 dl socker
• 1/2 citron, saften
• 2 dl maizena
• 1 tsk kanel

1. Rör socker och smör mjukt. Tillsätt salt, vispat ägg, rivet citronskal och mjöl. Knåda ihop degen till en boll, plasta in den och låt vila i kylskåp i en timma.
2. Ställ ugnen på 200 grader.
3. Dela pajbollen i två delar och kavla ut den ena på ett bakplåtspapper så att den har samma diameter som pajformen, ca 24 cm.  Vänd det upp och ner över formen och dra undan pappret. Tryck ner degen ordentligt i botten och se till att den ligger slätt mot kanterna. Se till att ha pajdegsöverskott kvar över kanterna.
4. Rör nu ihop alla ingredienser till fyllningen i en bunke. Bären kan fortfarande vara frysta. Om maizena/sockerblandning blir kvar i botten fördelar du den över fyllningen i pajskalet. Tryck till bären med en slev så att de packas tätt.
5. Kavla ut resterande pajdeg på bakplåtspapper och vänd arket upp och ner över blåbären innan du drar av det. Trimma kanterna och kläm ihop de båda pajlagren.
6. Pensla ovansidan med det uppvispade ägget och skär lite dekorativa lufthål i skalet. Är du på extra pyssligt Martha Stewart-humör kan du stansa ut hjärtan eller annat med pepparkaksmått och täcka bären med istället för att ha ett helt täcke.
7. Grädda pajen långt ner i ugnen i cirka 45-50 minuter på 225 grader. Låt den stå och svalna en timme innan servering så fyllningen hinner stabilisera sig. Servera med glass eller lättvispad grädde. Ta en mun full och kyss varandra - länge.