Paella är inget substantiv utan ett verb, möjligen en konstform… Och definitivt inget pytt-i-panna liknande ”man tager vad man haver”, läser jag i min fantastiska kokbok The New Spanish Table av Anja von Bremzen. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9499","attributes":{"class":"media-image alignright","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"210","height":"307","alt":""}}]]Själva paellandet ska ske över öppen eld av far i huset och kan gärna ta hela söndagen i anspråk. Vidare står att ursprungspaellan tillagades på bland annat kanin och sniglar och måste kokas på Valencias kalkrika vatten. – Finemang, tänkte jag. Vi har både sniglar och kaniner i trädgården, far i huset har semester och vattnet på landet som annars är lite väl kalkrikt för min smak borde nu duga utmärkt. Barnen opponerade sig dock högljutt över att deras små keldjur skulle bli till föda, jag som tyckte vi äntligen hittat ett användningsområde för de små odjuren. Sniglar hade jag på burk efter sommarens semesterresa men här hemma är de lite väl dyra och det är tidsödande att låta viltfångade gå på sallad en vecka så även dessa ströks ur receptet. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9500","attributes":{"class":"media-image alignleft","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"210","height":"285","alt":""}}]]Riset i paellandet är avgörande för om du vill servera torrt ris med smaksättning eller göra succé. Det äkta paellariset heter Arroz Bomba och finns bland annat att köpa i Hötorgshallen. Annars fungerar även ett rundkornigt risotto ris ganska bra. Utöver saffran är även kvaliteten på paprikapulvret viktig. Anja von Bremzen tipsar om Pimenton de la Vera dulce av märket La Chinata. Jag har även provat en färdig kryddblandning Pallero av märket Carmencita med gott resultat. Även detta inhandlades under semestern, kanske vet någon läsare var de går att få tag på hemma? Kryddblandningen går att beställa på Paellaspecialisten. Det fanns fantastisk chorizo med hem i bagaget men det går lätt att få tag på även hemma och eftersom jag är barnsligt förtjust i bläckfisk och skaldjur så var de självklara ingredienser i receptet intill som blev en hit. Nästa gång åkte semestersniglarna ner i en paella som hade en artrikedom som förde tankarna till Noaks ark, men just sniglarna visade sig vara en besvikelse eftersom de var hiskligt salta. Det var lite pinsamt att först överatala gästerna att våga sig på en snigel och sedan se deras ansikten förvridas. Nu ser jag fram att testa med vildsvin eller kanin och skogssvamp. Eventuellt mer rotfrukter och inget saffran kanske byta ut vinet mot torr sherry och apelsin så att det blir mer skog och höst i smaken. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9501","attributes":{"class":"media-image alignright","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"210","height":"262","alt":""}}]]För tillagningen behöver du en stor klotgrill samt en paellapanna. Jag hade trodde att dessa pannor skulle finnas i var och varannan matbutik i Spanien men så var inte fallet. Mina spanska vänner berättade att de alltid år sin paella på krogen och de hade därför ingen aning om var jag skulle få tag på en. Nyckeln till lösningen låg i Anja von Bremzens fras ”far i huset”, Var kan han tänkas handla? funderade jag och gick sedan in i en gammaldags järnhandel. Där fanns naturligtvis ett rikt utbud och jag slog till på en tolvpersonersmodell för 7,90 euro. På flyplatsen fann jag senare en tvåpersonersmodell för 29,90 euro så jag är mycket nöjd med mitt kap. Har du inte lust att grilla med briketter finns det tillsatser att köpa till gasoltuber så att du kan paella på en sådan. Dessutom behöver du en till två personer som orkar stå och passa och röra i minst två timmar. Och återigen hänvisar jag till min bok och frasen "far i huset". Själv nöjer jag mig med att smutta på min sangria. Boktips: The New Spanish Table, Anja von Bremzen The Cuisines of Spain, Exploring Regional Home Cooking, Teresa Barrenecha New Tapas, Culinary Travels with Spain’s Top Chefs, Fiona Dunlop