Ett par skittråkiga viner
Vissa viner förvånar. Särskilt gäller det många viner från erkänt pålitliga producenter som skrivs upp av en nästan enig vinskribentkår.
2007 Couvent de Jacobins Bourgogne Rouge kommer från den stora kvalitetsproducenten Louis Jadot som är väl representerad på både Systembolaget och vinlistor. Brukar prestera en jämn kvalitet på bra nivå men utan större uttryck trots att många av deras vingårdar drivs enligt biodynamisk mysticism.
Doften domineras av en stjälkighet, toner av omogna röda bär, kanelton och en oförklarlig nästan artificiell saftkaraktär. Smaken är tunn, snipig, snudd på renons på frukt sånär som på kärva lingon och röda vinbär och med en obalanserad och nästa gisten karaktär. Bitter och befriande kort eftersmak. Ett bedövande trist exempel på röd generisk bourgogne. 100% pinot noir anges som sig bör, men det smakar som 70% druvor och resten stjälkar.
2008 Georg Breuer Riseling Sauvage säljer bra på Sytembolaget och är nog den tyska riesling som hittas på flest krogar i landet. 
Producenten är högt respekterad i sommelierkretsar (åtminstone i Sverige) och rutinmässigt uppskriven i pressen.
Liten, knuten doft av citrus, omogen banan och något som med lite välvilja kan tolkas som mineralitet. Smaken är lätt, bentorr med en hög obalanserad syra, mager fruktighet som minner om sura, gröna äpplen och citrus. Eftersmaken domineras av en påträngande beska och en liten orenhet som kanske av mindre vetande översätts till ”mineralkaraktär”.
Båda vinerna kommer från importören Vinunic som är en omtalat duktig leverantör och representerar många av de absolut främsta vinproducenterna. De är också mycket skickliga och aktiva med marknadsföringen av sina viner och provningar med producenter. De bekväma skribenterna med sitt flockbeteende tar tacksamt emot.
Edit: Har justerat sista stycket något då jag inte har någon anledning att låta någon skugga falla över Vinunic. Antydningar hänger dock fortfarande tunga över okritiska vinskribenter.
Kommentarer
Vad menas med "orenhet" i eftersmaken till Riesling-vinet?
Om bourgognen kan jag säga att jag köpte den för kanske två år sedan, så vitt jag minns tyckte jag att den var OK (kanske inte för sitt pris) men nog var den snipig alltid.
Den sista meningen i inlägget får mig naturligtvis att fundera över hur journalistetiken tillämpas av vinskribenter. Det är naturligtvis mycket intressant att veta om den som professionellt bedömmer ett vin har dubbla lojaliteter. I värsta fall kan detta innebära att jounalisten har ekonomiska intressen av att ett vin säljer bra. För en journalist kan det naturligtvis också vara svårt att behålla objektiviten efter att deltagit i studieresor eller speciella vinprovningar som betalts av producenter eller distributörer.
I Sverige finns Sveriges Vinskribenters Förening (www.vinskribenterna.se) som bla skall "verka för att gängse journalistiska, etiska regler följes", men också "fungera som en gemensam kontaktyta gentemot leverantörer och producenter".
Det här kan innebära en delikat avvägning, och det vore bra om de enskilda skribenterna kunde deklarera sin och sina mediers policy i denna fråga.
Jag tror inte att detta är ett stort problem, men transparens skulle definitivt öka trovärdigheten hos skribenterna.
Det här resonemanget gäller i princip också bloggare.
”Orenhet” är helt enkelt något som helt enkelt inte känns rent och fräscht. Brukar visa sig som en klumpig, påtaglig beska.
Louis Jadots röda bourgogne har varit okej, pålitlig men lite tråkig tidigare årgångar. 2007 är svår och visar upp vinet från sin allra tristaste sida.
Apropå vinskribenters pålitlighet: Periquita, anyone?
När jag jobbade för företag samtidigt som jag bloggade/skrev listade jag företagen i högerspalten med en mening om vad jag gjorde för dem (t ex internutbildning för Arla). Fast nu ska jag ta bort dem för det är mer än ett år sedan jag skickade en faktura till något av företagen i fråga.
Periquita slaktade jag på ett liknande sätt för drygt ett år sedan:
http://ohmansmatovin.wordpress.com/2009/07/27/periquita-reserva/
Med Periquitan kan jag bara hålla med. Jag blev helt vilsen när jag drack det (inte av effekten dock). Det skulle ju vara så gott? Fattar jag inget?
Å andra sidan gillar jag (bland annat) det billigaste Côtes-du-Rhône-tjutet på systemet (6018) så det kan ju faktiskt vara mig det är fel på.
Heder åt Lisa som uppger vilka uppdragsgivare hon har. Det är precis så det skall gå till. (För övrigt tycker jag att de politiska partierna skall uppge stöd över 25 000 kr)
Sidor