2011-10-25 av

Den makalösa historien om Mufflon Mördar-Ankan

Historien om Mufflon Mördar-ankan är utan någon som helst tvekan en fascinerande sådan. Kanske har du aldrig hört talas om Harald och Sonja Speer, det har i alla fall biodynamiker världen över gjort och de står i kö för att få komma och bo och lära ute på gården utanför Gnesta. Där skördas vetet och rågen till mjölet, där värper unghönsen fantastiska grå-bruna små ägg, där växer grönsaker vars karaktär formats med sina föräldrar under många decennier och där vandrar får. När den gode skäggige Harald har något otalat med sina kära får vrider han huvudet snett uppåt och inte helt olikt om en häst skulle mumla samtidigt som hon gnäggade babblar fram ”mufflomufflonmufflonmufflonmufflonmufflonmufflon”. En vacker tidig höstdag samlades inte bara den lilla beskedliga och harmoniska fårskocken runt Harald, bestämt vaggande närmade sig vad som fram till den här förmiddagen varit en vanlig värpande fet, antibiotikafri, kärleksfullt uppfostrad, läcker anka. Till synes också han beskedlig i all sin bestämdhet. Men utan förvarning skallar ankan med en fruktansvärd kraft ett av fåren, knäcker kraniet och suger i sig hjärnan med ett enda sluuurrrrp innan varken Harald eller fåren hunnit säga ett extra ”mufflonmufflon”. Från den dagen var Ankan Mufflon Mördar-ankan.

Förra veckan skar vi av Mufflon Mördar-ankan lår, hals och vingar till den i två dygn på 62 grader cirkulerade confiten. Lever, mage och hjärta bakades en timme i ugnen med salt socker och vinäger medan skrovet med brösten har legat lindat i en handduk en dryg vecka för att köttet ska nå sin smakmässiga topp till andra halvan av denna vecka. Huvudet ligger i frysen med fjädrarna kvar än så länge som trofé men snart som blott en tunga.

Man kan tro att spekulanterna borde stå på kö men folk fortsätter överträffa ens vildaste föreställningar i oförstånd och bord finns till min obeskrivligt stora förvåning fortfarande lediga. Folk i allmänhet är ganska smaklösa.

Kommentarer

Bild för Robin Eriksson
tisdag, oktober 25, 2011 - 21:56

I den biodynamiska världen är verkligheter märkligheter och tvärtom. Det blir lätt så när man inte manipulerar världen efter kommersiella behov utan låter den vara som den vill vara. Urspårad.

Hoppas du har det riktigt härligt i Skottland och varmt välkommen i december vintermenyn ser maaaaaaaaaaaaaagisk ut.

Bild för Robin Eriksson
tisdag, november 1, 2011 - 02:11

Tack för tipsen, de har inte fått hänga däremot har de fått ligga över en vecka inlindade i handdukar och nu snart en vecka i bara skinnet.

Mistral is the place to be my friend! Du är hjärtligt välkommen. Hade varit trevligt att ses snart igen, om inte här så är jag inte främmande för en östgötsk sammankomst med Peter!!!!

Ha det bäst!!!!!!!!!!!!!!!!

måndag, oktober 31, 2011 - 15:06

citat:
"Folk i allmänhet är ganska smaklösa."

Men du! Låt dem hänga lite innan du tillagar dem!
40-50 dygnsgrader blir nog lagom. Olja sen in dem lite lätt med en god olivolja och grilla knapriga.

Var jobbar du sa du?

;op

/ ThomasJ

tisdag, oktober 25, 2011 - 21:53

Mördaranka? Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Tyvärr medför vegetarianism och skottlandsboende att något besök i veckan inte är görligt. Är väldigt lockad att boka in ett besök i slutet av December dock...

Sidor

Mer från Robin Eriksson


Parmesanost med fisksmak

Bild för Robin Eriksson

Tryne till knorr har lämnat städer och konventioner för avskiljdhet och frihet. Matsalen är ett gammalt brygghus utan rinnande vatten, el och avlopp men med ett litet getstall vägg-i-vägg, ett långbord i ena ändan och en värmande täljstenskamin i den andra. Numera är verksamheten obunden till både format och plats. Perfekt för någon som varken kan sitta still eller göra samma sak två gånger.

Läs mer

Kokotxas texturas variadas

Bild för Robin Eriksson

(tungor i varierande texturer på euskera och castellano)
Här kommer ett recept inspirerat av en restaurang i Baskien som är näst intill obligatorisk att besöka om man är i krokarna. Elkano i den lilla fiskebyn Getaria. Främst berömd för sin piggvar, grillad hel över glödande kol.

Jo torsk finns det som sagt var gott om i Öresund. Härligast här är den på våren innan algblommning när den pilkas och är styv som en kork. Hela torsken är såklart i högsta grad användningsbar men till detta recept behöver du bara tungor. Kokotxas. På euskera. Tror jag.

Läs mer

Tillgång och efterfrågan

Bild för Robin Eriksson

I Portugal skryter man om att man behärskar tusentals sätt att tillreda och servera torsk. I Sverige kan vi kokt eller stekt, med pepparrot och brynt smör. Det måste ju bero på all underbart smaskig torsk som simmar runt och hoppar och leker utanför den portugisiska kusten. Nä, inte riktigt. Finns ingen torsk utanför Portugal. All torsk kommer saltad och torkad från Norge. I Malmö finns i princip ingen annan fisk. Det är lite lustigt.

Läs mer

Fortfarande vid liv

Bild för Robin Eriksson

Tryne till knorr har varit upptagen med att inte vara en blogg ett tag, den har blivit ett aktiebolag och för ett tag en vinbar och restaurang. En vinbar i Malmö där levande mat har möt levande vin under kaotiska, ostrukturerade och vilda former. På gott och ont. För alla inblandade.

Läs mer

Talldungen den 31a augusti

Bild för Robin Eriksson

Är du den typen som uppskattar god mat och gudomliga viner? Gillar du eld? Tycker du det är roligt att umgås med glada människor? Uppskattar du det annorlunda? Är du i närheten av Österlen i slutet av augusti? Saknar du de gulliga pojkarna från Mistral? Känner du att det hade varit trist att missa sommarens stora mat och dryckesupplevelse? Är du den som är lite extra nöjd med dig själv när du gjort ett riktigt fynd? Vill du uppleva landets gulligaste vinimportörer, de Mistral-spillrorna som inte emigrerat, de semi-framgångsrika krögarna från västergatan 16, världens finaste värdar Emma och David samt Simon som kan laga mat på en och samma gång?

Läs mer