Besk, bäsk och malört

Idag är det den 24 augusti och enligt tradition ska malörten till de bäska dropparna skördas just idag på St Bartolomeidagen.

I somras lärde jag mig att det är blommorna som ska användas men själv brukar jag stoppa ner en hel kvist i sprit plus någon matsked honung. Det blir essens som sedan kan blandas ut efter smak. Enligt en kommentar jag fått ska bara de spädaste kvistarna användas, de grövre ger en alltför besk smak.

Wikipedia kan du läsa lite mer om denna ädla dryck.

Kommentarer

19 svar till ”Besk, bäsk och malört”

  1. Peter Jägerbro

    En i sanning ädel dryck. Min favorit till allt annat än kräftor.

  2. Ha, där ser man. Jag har malört i min trädgård och ska ut och skörda. Vill du ha en kvist? Passerar Linköping på torsdag kväll. =)

  3. Peter Jägerbro

    Gärna, om du har vägarna förbi! Är dock låst till lägenheten på kvällarna, sambon jobbar kväll. Vi kan höras på FB och ordna något.

  4. Det bästa! Men precis, inte till kräftor.
    Jag brukar göra “brännebesk”, eftersom jag aldrig kan planera i förväg så får det bli snabbaste vägen. Men gör man den glödgade besken med omsorg så blir den kalas.
    Vad dricker ni helst till kräftor? Själv upptäckte jag Rånäs för ett par år sen. Den är riktigt god till kräftor, men inget vidare till sill.

  5. Peter Jägerbro

    Jag gillar Skåne, trist val kanske men den passar mig. Även porssnaps. Det är som att dra i sig en shot vatten från en diamantklar humustjärn i skogen. Med lite snurr i, då.

  6. Johan – får utöka mina dryckesvanor och tsta Rånäs. Tack för trevligt tips.

    Dricker inte så mkt snaps och om det ska vara något gillar jag Östgöta sädes förutom bäsk då förstås.

    Peter, fin beskrivning på porssnapsen. Hörs på FB.

  7. Ha, då får jag ut och knipsa lite, hade glömt bort dem…

  8. Peter Jägerbro

    Tack för kvistarna! Jag lade genast en av dem i sprit och vid avsmakningen nyss var den riktigt besk, men inte tillräckligt. Den får stå till i morgon.

    De andra kvistarna torkar jag och har till nästa experiment.

    Jag funderar, skulle inte en bäsk tjäna på en liten, liten flirt med kummin, eller anis?

  9. Peter – vad kul att de kommit fram redan. Jag hade en “bukett” med mig som jag hängde i köket. Älskar den beska doften och de går ju fint att använda i torkat skick.

    Visst kan man blanda. Jag smakade en utsökt likör i somras hos Österlenkryddor där lavendel och beska samsades gott tillsammans så varför inte prova. Sen har jag slagit lite i Hagdahl och hittat en malörtslikör men måste undersöka lite kring ingredienserna innan jag kan göra det. Gummi Arabicum vet jag inte riktigt vad det är. Men det kanske någon kan hjälpa mig med…

  10. Peter Jägerbro

    Det är ett förtjockningsmedel, så långt vet jag. Men jag skulle inte vilja ha det i en likör, det låter mystiskt.

  11. Lavendel + beska låter intressant!

  12. Låter spännande;)

  13. Min kära, totalt växtokunnige sambo har letat efter malört hela augusti, kanske någon här kan tipsa om var man ska leta, gärna åt göteborgshållet men annars ett mer konkret tips än “ruderata marker”… Själv får jag svåra smärtor i spottkörtlarna av besk, så det får vara annan snaps för min del. Eller är det för sent nu när det gått mer än en vecka över tiden?

  14. Hannah – vi har en massa malört i trädgården, så plantera är mitt tips. Strandmalört brukar annars vara den bästa. Nu är jag inte i Skåne och kan plocka lite åt dig men kanske finns det någon annan som kan ta några kvistar och skicka över så länge.

  15. hannaH

    Kinna: tack för tips men saknar tyvärr trädgård att plantera i. Om någon känner för att skicka en kvist tackra jag inte nej, men annars får vi helt enkelt göra ett nytt försök nästa år ;)

  16. Kusin Tina

    Hej Kinna!

    Morfar Albert tipsar om att det blir bäst om man bara använder de gula blommorna i malörtessensen. Hans recept är följande:

    Lufttorka örten i skugga några dagar eller använd den färsk. Det går att använda hela örten, med blad och blommor, men färgen blir vackrare om man bara använder de utslagna blommorna.

    Lägg blommorna/bladen i ett kärl (förslagsvis porslin/glas), häll över Brännvin Special (rekommenderas av morfar) och låt stå i en vecka.

    Efter en vecka häller man av malörten, silar bort alla växtdelar, filtrera genom tunt filterpapper (typ kaffefilter men använd INTE er vanliga kaffefiltrerare eftersom man då får kaffesmak på snapsen).

    Därefter ska malörtsessensen stå orörd i 6-12 månader, varefter man häller av den klara essensen och filtrerar bottensatsen som då bildats. Vätskan ska till slut bli helt klar och genomskinlig och kan variera från ljusare gulbrun till nästan mörk brun.

    När man sedan, fyra år efter start, ska blanda till sin första snaps av malört ska proportionerna vara 5% malörtsessens och 95% alkohol. Vi brukar använda Brännvin Special för den har lägre alkoholhalt, så att sprithalten hamnar på runt 37-38%.

    Lycka till!
    /Tina

  17. Kära Kusin Tina! Tack för att du skriver om Alberts härliga snapstips. Borde ju kikat i boken själv, den är ju så fin. Nu är säsongen över för det här året men jag ska ha det här i åtanke nästa år.
    Du som är intresserad av boken ska kika i antikvariat efter 30 sorters brännvin av Albert Sandklef.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Albert_Sandklef

  18. Lars Carlen, Langkawi

    Hejsan Kinna.
    Du har rätt i att Malörten skall plockas Bartholomeusdagen, den 24 Augusti.
    Men den skall plockas på natten, och vid norrsidan av en kyrkogårdsmur!
    Då blir det riktig Piff på den Beska Supen!

    Jag vet inte om du har hört talas om Velinge Supen?
    På 1930-talet på krogarna i Skåne och på Österlen, sades det:
    “-Och så skall vi ha en sup till maten.
    – Men För Fan! Ingen Velingesup!!!”
    Velinge Gästgiveris kök hade fått stopp i vasken, och sände drängen att köpa lut i en en tom brännvinsflaska, för att lösa upp proppen vaskens avlopp.
    Luten råkades serveras som supar till 4 bönder från trakten. En av dem bet av supen, han överlevde. Icke de andra tre.
    Har jag fått mig berättat av min gamla Mor. Hon brukade gå på Te-dans på Söndagseftermiddagarna där på Velinge Gästgiveri.
    På den tiden hade Gästgiveriet också en stor trädgård med musikpaviljong och dansbana.

    Hälsar Lars Carlen från Söderhavet.

  19. Lars – tack för en underbar kommentar. Vilken otäck historia. Tedans har man ju hört talas om. Fanns i Paris när jag bodde där i slutet av 80-talet.
    Må gott!