<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Smaker: Olika och ojämlika</title>
	<atom:link href="http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/</link>
	<description>En WordPressblogg till</description>
	<lastBuildDate>Mon, 15 Mar 2010 09:01:26 +0100</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.4</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Av: Umami #1: Den femte smaken upptäcks &#8212; Matmolekyler på Taffel.se</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-455</link>
		<dc:creator>Umami #1: Den femte smaken upptäcks &#8212; Matmolekyler på Taffel.se</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 Jul 2009 14:51:50 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-455</guid>
		<description>[...] för umami, vilket ledde till att umami kunde räknas in i den exklusiva skaran av grundsmaker. Umami har för övrigt visat sig vara ett slags halvsyskon till sötma; receptorerna för de två smakerna består nämligen av två delar, och en av delarna är identisk [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] för umami, vilket ledde till att umami kunde räknas in i den exklusiva skaran av grundsmaker. Umami har för övrigt visat sig vara ett slags halvsyskon till sötma; receptorerna för de två smakerna består nämligen av två delar, och en av delarna är identisk [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Margit Richert</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-450</link>
		<dc:creator>Margit Richert</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Jun 2009 14:19:24 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-450</guid>
		<description>Malin: Det är helt klart en koncentrationsberoende effekt - du ska se mig när jag försöker äta arabiskt godis. Det blir nästan kramp i halsen. Men små mängder socker går alldeles utmärkt. 

Och det gäller bara socker, vilket är skälet till att jag dricker lightläsk om jag ska dricka läsk alls. Vanlig läsk upplever inte jag som törstsläckande just eftersom hals och svalg blir liksom ömt. Hittade faktiskt &lt;a href=&quot;http://www.urbandictionary.com/define.php?term=sugar+burn&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;här&lt;/a href&gt; en referens till det jag menar, tror jag.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Malin: Det är helt klart en koncentrationsberoende effekt &#8211; du ska se mig när jag försöker äta arabiskt godis. Det blir nästan kramp i halsen. Men små mängder socker går alldeles utmärkt. </p>
<p>Och det gäller bara socker, vilket är skälet till att jag dricker lightläsk om jag ska dricka läsk alls. Vanlig läsk upplever inte jag som törstsläckande just eftersom hals och svalg blir liksom ömt. Hittade faktiskt <a href="http://www.urbandictionary.com/define.php?term=sugar+burn" rel="nofollow">här</a> en referens till det jag menar, tror jag.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Malin</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-449</link>
		<dc:creator>Malin</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Jun 2009 11:09:36 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-449</guid>
		<description>Gitto (Margit): jag har faktiskt ingen aning, och vid en snabb googling drunknar jag i ovidkommande resultat. Men jag ska försöka ha det i bakhuvudet vid fortsatt läsning.

Är det en koncentrationsberoende effekt - dvs, är det så att svaga koncentrationer av sött går bra, men att högre koncentrationer bränns? Vad händer om ni temporärt bedövar smärtsensorerna med chili - bränns socker även efteråt? Gäller det alla sötningsmedel, eller bara socker?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Gitto (Margit): jag har faktiskt ingen aning, och vid en snabb googling drunknar jag i ovidkommande resultat. Men jag ska försöka ha det i bakhuvudet vid fortsatt läsning.</p>
<p>Är det en koncentrationsberoende effekt &#8211; dvs, är det så att svaga koncentrationer av sött går bra, men att högre koncentrationer bränns? Vad händer om ni temporärt bedövar smärtsensorerna med chili &#8211; bränns socker även efteråt? Gäller det alla sötningsmedel, eller bara socker?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Margit Richert</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-448</link>
		<dc:creator>Margit Richert</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Jun 2009 10:46:43 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-448</guid>
		<description>Det här är lite off topic, men jag undrar en sak angående sött. Både min syster och jag har svårt att äta söta saker, vi tycker liksom att det bränner i svalg och hals av det. Ingen direkt smakupplevelse alltså, men ändå. Är vi genetiska freak? Eller bara känsliga? Eller bränner det i andras halsar också?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det här är lite off topic, men jag undrar en sak angående sött. Både min syster och jag har svårt att äta söta saker, vi tycker liksom att det bränner i svalg och hals av det. Ingen direkt smakupplevelse alltså, men ändå. Är vi genetiska freak? Eller bara känsliga? Eller bränner det i andras halsar också?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Testblogg :: Testpost :: June :: 2009</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-447</link>
		<dc:creator>Testblogg :: Testpost :: June :: 2009</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 21 Jun 2009 21:34:26 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-447</guid>
		<description>[...] jag vet, det &#228;r lite f&#246;rvirrande. Och japp, ifall ni inte visste det redan s&#229; smakar geologer p&#229; allting. Allts&#229;, om man nu ger sig p&#229; att tala om bergarter och anv&#228;nder begreppet [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] jag vet, det &auml;r lite f&ouml;rvirrande. Och japp, ifall ni inte visste det redan s&aring; smakar geologer p&aring; allting. Allts&aring;, om man nu ger sig p&aring; att tala om bergarter och anv&auml;nder begreppet [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Terra incognita :: Fel i SVT om surt och basiskt berg :: June :: 2009</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-441</link>
		<dc:creator>Terra incognita :: Fel i SVT om surt och basiskt berg :: June :: 2009</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Jun 2009 12:05:08 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-441</guid>
		<description>[...] jag vet, det &#228;r lite f&#246;rvirrande. Och japp, ifall ni inte visste det redan s&#229; smakar geologer p&#229; allting. Allts&#229;, om man nu ger sig p&#229; att tala om bergarter och anv&#228;nder begreppet [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] jag vet, det &auml;r lite f&ouml;rvirrande. Och japp, ifall ni inte visste det redan s&aring; smakar geologer p&aring; allting. Allts&aring;, om man nu ger sig p&aring; att tala om bergarter och anv&auml;nder begreppet [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Malin Sandstrom</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-431</link>
		<dc:creator>Malin Sandstrom</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jun 2009 09:21:22 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-431</guid>
		<description>Lennart: det pågår så pass mycket forskning just nu på besk smak (och evolution av den) att det är svårt att svara helt konkret; gränserna för vad man vet och inte är lite flytande. Men ungefär såhär:

&lt;a href=&quot;http://www.biomedcentral.com/1471-2148/9/12&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Olika arter har olika receptorer för beskt&lt;/a&gt;, sannolikt som en anpassning till gifter som förekommer i deras miljö och den mat de äter. De beska receptorerna svarar på olika ämnen, men det kan mycket väl vara så att två olika receptorer känner igen samma ämne - fast olika bra. Vissa besläktade gifter har ju också ganska lika struktur, ungefär som syskon och halvsyskon (och kusiner) är ganska lika. Tillsammans täcker gruppen av receptorer dock in en mycket större samling beska smaker än vad varje receptor gör för sig. Vad som är giftigt beror också lite på sammanhanget; lever man till exempel i ett område med lite jod (eller har nedsatt sköldkörtelfunktion av andra skäl) är ämnen som påverkar sköldkörteln betydligt mer farliga än annars, och det finns ganska många ämnen som en vuxen tål men ett ofött barn inte klarar.

Sedan finns det som du säger ett stort inslag av &quot;kultur&quot;; bland annat vanor, minnen av tidigare smakupplevelser, förväntningar och personlighetsdrag som att tycka om eller undvika nya upplevelser. Det finns också (sannolikt) medfödda faktorer som gör oss generellt mer eller mindre smakkänsliga, och miljöfaktorer som hormoner och andra signalämnen påverkar också hur mycket vi reagerar på samma mängd smak vid olika tillfällen.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Lennart: det pågår så pass mycket forskning just nu på besk smak (och evolution av den) att det är svårt att svara helt konkret; gränserna för vad man vet och inte är lite flytande. Men ungefär såhär:</p>
<p><a href="http://www.biomedcentral.com/1471-2148/9/12" rel="nofollow">Olika arter har olika receptorer för beskt</a>, sannolikt som en anpassning till gifter som förekommer i deras miljö och den mat de äter. De beska receptorerna svarar på olika ämnen, men det kan mycket väl vara så att två olika receptorer känner igen samma ämne &#8211; fast olika bra. Vissa besläktade gifter har ju också ganska lika struktur, ungefär som syskon och halvsyskon (och kusiner) är ganska lika. Tillsammans täcker gruppen av receptorer dock in en mycket större samling beska smaker än vad varje receptor gör för sig. Vad som är giftigt beror också lite på sammanhanget; lever man till exempel i ett område med lite jod (eller har nedsatt sköldkörtelfunktion av andra skäl) är ämnen som påverkar sköldkörteln betydligt mer farliga än annars, och det finns ganska många ämnen som en vuxen tål men ett ofött barn inte klarar.</p>
<p>Sedan finns det som du säger ett stort inslag av &#8221;kultur&#8221;; bland annat vanor, minnen av tidigare smakupplevelser, förväntningar och personlighetsdrag som att tycka om eller undvika nya upplevelser. Det finns också (sannolikt) medfödda faktorer som gör oss generellt mer eller mindre smakkänsliga, och miljöfaktorer som hormoner och andra signalämnen påverkar också hur mycket vi reagerar på samma mängd smak vid olika tillfällen.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Lennart M</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-430</link>
		<dc:creator>Lennart M</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jun 2009 07:10:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-430</guid>
		<description>En fundering kring hur vi uppfattar den beska smaken.

Det verkar ju troligt, som du skriver, att besk smak biologiskt är en varningssignal.
Fattar jag rätt att de minst tjugofem beskt-receptorerna svarar på helt olika kemiska ämnen, som har gemensamt att de kan vara giftiga?  
Märkligt är ju då att vi ibland ändå kan uppfatta besk smak som tilltalande, och inte bara mer eller mindre obehaglig.

Själv uppskattar jag t.ex. kraftigt besk smak i rädisor, oliver och kinin (tonic water).
Jag känner alltså att smaken kan vara så besk att tungan krullar sig, men tycker ändå om smaken. 
Däremot tycker jag inte om den beska smaken av kaffe eller mörk choklad; där hör jag ju till en minoritet.

Finns det ovanför biologin och kemin här ett stort inslag av kultur, att vi kan lära oss att uppskatta en varningssmak, som krydda?
Å andra sidan har just jag aldrig lyckats lära mig tycka om t.ex. kaffe!</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>En fundering kring hur vi uppfattar den beska smaken.</p>
<p>Det verkar ju troligt, som du skriver, att besk smak biologiskt är en varningssignal.<br />
Fattar jag rätt att de minst tjugofem beskt-receptorerna svarar på helt olika kemiska ämnen, som har gemensamt att de kan vara giftiga?<br />
Märkligt är ju då att vi ibland ändå kan uppfatta besk smak som tilltalande, och inte bara mer eller mindre obehaglig.</p>
<p>Själv uppskattar jag t.ex. kraftigt besk smak i rädisor, oliver och kinin (tonic water).<br />
Jag känner alltså att smaken kan vara så besk att tungan krullar sig, men tycker ändå om smaken.<br />
Däremot tycker jag inte om den beska smaken av kaffe eller mörk choklad; där hör jag ju till en minoritet.</p>
<p>Finns det ovanför biologin och kemin här ett stort inslag av kultur, att vi kan lära oss att uppskatta en varningssmak, som krydda?<br />
Å andra sidan har just jag aldrig lyckats lära mig tycka om t.ex. kaffe!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Malin Sandström</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-429</link>
		<dc:creator>Malin Sandström</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Jun 2009 13:01:35 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-429</guid>
		<description>bra! :) (och stort tack; det är precis sådana här rättelser/påpekanden som är den stora vinsten med att blogga)</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>bra! <img src='http://matmolekyler.taffel.se/taffel/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':)' class='wp-smiley' />  (och stort tack; det är precis sådana här rättelser/påpekanden som är den stora vinsten med att blogga)</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Svante</title>
		<link>http://matmolekyler.taffel.se/2009/06/02/smaker-olika-och-ojamlika/comment-page-1/#comment-428</link>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Jun 2009 11:20:25 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://matmolekyler.taffel.se/?p=80#comment-428</guid>
		<description>Nu har jag inget att protestera mot längre! :-)</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Nu har jag inget att protestera mot längre! <img src='http://matmolekyler.taffel.se/taffel/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':-)' class='wp-smiley' /> </p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
